Äntligen slut på helgen!
Nu kan man börja sikta på nästa helg istället då det är snowboard- och skidtävlingar i Sundsvall och sen efterfest ute på krogen. ;)
Bastning och jour
Idag har jag haft stalljour hela dagen så kropp och själv känns lite sliten men imorgon är det dags igen... Höjdpunkten för dagen var dock att det blev lite löshoppning och min lilla Bubbas är så duktig.. =)
Ryttare igen =)
Sen åkte vi iväg till stallet och för första gången sen operationen red jag och det var så härligt. Det var dock inte på min lilla odåga utan på Fighter som är mycket lättare att kravla sig upp på och betydligt säkrare än min. Det blev bara skritt och lite trav och ett pass på bara 30-40 minuter men blev riktigt trött så hela kroppen behöver komma igång med träning nu för axelns del så blev den också extremt trött men det är ändå riktigt bra träning för själva ridningen att inte kunna ha så mycket i handen så blir riktigt mjuk ridning nu och Fighter är duktig på att bära upp sig. Tur är det också att min bra sida är samma som Fighters dåliga så nu blir det hårdträning på den. ;)
För Ubbes del så blev det lite longering igen och för första gången på väldigt lång tid blev han nästan lite svettig så nu börjar han verkligen bli långhårig vilket är väldigt skönt för ett tag lyste nästan hans rosa hud igenom hans vita tunna päls. =P
På jobbfronten så är det tänkt att jag ska börja jobba igen vecka 50 och igår fick jag schemat för den veckan och det var bara kvälls- och nattpass, ganska skönt men hade varit bra att börja med lite dagpass efter så lång frånvaro ifall det blivit något nytt eller om jag glömt bort en massa.. Men men allting brukar ordna sig på ett eller annat sätt...
Lite smått och gott
Igår blev det lite sovmorgon ända till tio tror jag för att sen fortsätta som vanligt med en långpromenad med vovven och sedan en tur till stallet och tack och lov så är min bil hemma igen så nu kan jag äntligen köra omkring i den igen. Oturligt nog är den smutsigare än någonsin och stötdämparna på bristningsgränsen, i bästa fall, men som tur är så är stötdämparna beställda och ligger nog i stan i väntan på att mina bröder ska vara snäll med sin snälla lilla syster. På stallet skötte Ubbe sig så bra när jag longerade honom och han verkar börja bli lite mer avslappnad igen så förhoppningsvis försvinner överskott energin sakta men säkert. Som avslut på kvällen gick jag och Mist och hälsade på Binx och hans ägare och var där och pratade med dom i några timmar.
Idag har det blivit en heldag av shopping med Frida, Malin och Lisa och vi har haft så roligt och gått igenom hela utbudet i både stan och Birsta. Malin hittade en Jätte snygg outfit inför juldagen så hoppas verkligen att hon inte ångrar sig för det såg så hett ut. Själv så hittade jag imponerande nog en liten klänning så kommer kanske se lite vettig ut i alla fall. MIna snälla kompisar passade även på att påpeka bristen av muskler på armen medan man provade kläder så dom tyckte att det var ganska stor skillnad men inget man tänkte på direkt, så det var ju tur. Men hoppas på att man får tillbaka lite muskler för en stadsvandring gjorde armen trött och ond men det var det värt. =)
Idag var vi som sagt bara fyra ur gänget men som tur är närmar sig julen så då ska vi samlas för den årliga julmiddagen med en massa snack och tokerier... :)
Så passar på att slänga in en bild från den gamla goda tiden.
Operationsdagen och berättelsen
På själva operationsdagen satt jag i väntrummet vid halv åtta och var ganska nervös ända tills dom ropade upp mej och sa att jag skulle vara först så att inget skulle hända så operationen inte skulle bli av. Efter det satt jag bara med ett leende på läpparna och det höll i sig ända tills jag kom ner till operationssalen och de sövde mej.
Somnade gjorde jag kvart över åtta på morgonen och cirka kvart över tolv vaknade jag upp och min första fråga till hon som kom och kollade tiill mej var om jag verkligen hade blivit opererad och det hade jag ju som tur var så då kunde jag slappna av igen. Hade lite ont så fick en massa smärtstillande insprutat så mådde riktigt bra sen i ett halvsovandes tillstånd.
Sen när jag vaknade till ordentligt var det inte riktigt lika kul för då var jag illamående och seg så det varvades lite mellan att försöka sova och att sitta och försöka spy vilket inte är så lätt när man inte ätit på nästan ett dygn.
Medan man låg där kom folk och kollade på såret så man var lite blottad i sina lite blodiga och desinfektionsmedelskläder, men vad gör man inte för att få bli hel.. ;)
Tillslut vid halv fem så tog jag mej upp på ren viljestyrka och dagen på sjukhuset var äntligen slut. =)
Tog ett par veckor sen innan jag förstod, eller rättare sagt fick förklarat för mej, vad dom egentligen gjort med mej så kan försöka förklara det så gott det går.
Hade som sagt slagit loss leden och slagit av nyckelbenet rakt av så dom plockade bara ut den lösa biten som var cirka 2,5 cm lång och sen delade de en sena som satt fast i en annan del av axeln och fäste den i nyckelbenet och de tog även typ en ståltråd och borrade igenom ett ben neranför nyckelbenet och trädde igenom tråden och snurrade den runt nyckelbenet för att stabilisera och hålla ner det.
Rörelse igen....
Domen hos Doktorn blev att jag äntligen får börja röra armen och får börja rida redan nu fast egentligen inte på min... Får inte ramla av förrän det gått minst tre månader så får försöka förklara det för Ubbe innan jag vågar mej upp på honom igen, så får det bära eller brist sen. ;) Men när ärret blivit vitt så ska jag tydligen ha fått nya senor som håller benet på plats ordentligt så då kan jag både ramla av hästen och volta med snowboarden igen. Det kan även ta samma tid innan jag får full rörelse igen men förhoppningsvis så stämmer "tiden läker alla sår" så förr eller senare så ska jag nog vara fit for fight igen. :)
Vad gäller resan så känns det inte riktigt så positivt efter att sjukgymnasten sagt att jag inte skulle klara några "vilda äventyr" och att jag kanske inte ens kan simma på några månader till...
Skulle verkligen behöva något positivt nu efter alla motgångar annars kommer det bli väldigt tungt i vinter, speciellt om jag blir kvar här och Frida och Amanda åker iväg...
Saknar så mycket nu...
Har även sagt åt brodern min att komma hem med min bil imorgon så den står reda för mej att börja köra förhoppningsvis ser den fortfarande lite vit och ren ut men betvivlar att den fått så mycket omvårdnad av Johan.. =P
Nu på kvällen har jag suttit och kollat igenom bilder från årets Skiweek och saknar verkligen alla (eller i alla fall dom allra flesta därifrån) och det är så skönt att bara skratta åt alla minnen och minnesluckor.. ;)
Saknar också Nydalfolket och hästarna så mycket framförallt Janne och Annie och alla underbara "fester" vi hade, ibland även tillsammans med Oskar som förgyllde kvällarna, finns nästan inga ord för hur roligt vi hade även om det kändes som ett helvete ibland.. Ett riktigt minne för livet.. :)
Saknar lite roligt nog även min bräda, backen och all snö redan också men det får nog vänta tills jag tål en ny vurpa ;)
Så har sex veckor gått..
Nu har man överlevt sex veckors sjukskrivning och efter lite bakslag, i form av att en del börjat gå sönder igen, så börjar det faktiskt kännas som om jag är redo att börja röra armen så ska till läkaren på måndag och förhoppningsvis få klartecken för det. Om det nu blir så får jag äntligen börja köra bil igen och kanske börja leva ett vettigt liv igen... =)
För Ubbes del har det varit i stort sett sex veckors vila med lite longering, löshoppning och lekar så han är tjock och lite uttråkad så känns som om han saknar att jobba med mej. :)
Inför resan så är de flesta vaccinationerna gjorda men det ser dock inte så ljust ut för min del och för att upprepa sjukgymnastens ord så skulle det bli en resa utan några vilda strappatser men slutdomen kommer förhoppningsvis på måndag så man kan planera livet lite igen.
